Agnäs kraftstation

Naturen är fantastisk. För bara ett tjugotal år sedan var Öreälvens laxbestånd i praktiken utslaget. På sin höjd vandrade ett fåtal fiskpinnar upp i älven. Idag däremot, ser det mycket ljusare ut på horisonten. Laxen har återetablerat älven igen.

Fast å andra sidan. Det måste ju alltid, tyvärr, finnas ett men med i spelet. Det är lite klurigt att vara Öreälvslax. De ska ju dels passera både Laxforsen och Storforsen och inte minst undvika att bli krokade på vägen. På tal om krokar förresten, det finns gott om alla dess slag i älven. Nåväl. Idag besökte jag ytterligare ett minst sagt klurigt område för fiskvandringen – Agnäs kraftstation.

P1200803
Agnäs kraftstation – Ett läckande hinder

Agnäs kraftstation består av en bred dammvall som läcker kraftigt på flera ställen. Där finns också en automatisk regleringslucka som höjs eller sänks beroende på vattenföringen. Automatiken bestämmer alltså vattenflödet nedströms i den gamla älvfåran. Ungefär mitt på spärrdammen finns en fiskväg i form av en betongtrappa med, från i år, en installerad fiskräknare. Vidare finns en regleringslucka med rensgaller till en tub dit 9 m3/s skickas oavsett hur mycket, eller framförallt lite, vatten som kommer i älven. Detta vatten leds i en tub i ca 400 m till själva turbinhuset.

Så, vad är problemet kanske du tänker? Den här anläggningen stör och påverkar fiskvandringen negativt förstås. Det här tror jag att sker, notera tror, jag har inga studier som styrker teorierna:

  • Anläggningen är som ett Stornorrfors i miniatyr. Under lågvattenföringperioder går det betydligt mer vatten i turbinerna än i älvfåran. Det leder till att fisken söker sig upp till turbinkanalen och hittar inte upp till fiskvägen i dammen. Fisken riskerar också att bli kraftigt fördröjd under längre perioder med låg vattenföring.
  • Om fisken har hittat upp till dammen har den svårt att hitta rätt. De söker sig till det starkaste flödet och försöker vandra där. Men, om den automatiska luckan är för stängd kan de inte passera under den. Sannolikt är den för stängd vid normalt till lågt flöde.
  • På grund av flera läckage i dammen attraheras fisken till att försöka passera på olika ställen. Den luras helt enkelt av vattenstrålarna och blir förvirrad. Det leder till att fisken blir stående och tvekar. Vid ett av läckagen kommer det minst lika mycket vatten som i fiskvägen.
  • Fiskvägens placering i förhållande till huvudflödet är inte heller optimal. Det som alla världens fiskvandringsexperter alltid trycker på är att intaget till en fiskväg alltid ska vara placerad så nära ett huvudflöde som möjligt. Så är det inte här och det är tydligt att fisken behöver tid innan de hittar in i fiskvägen.
  • Vid nedströmsvandring riskerar utlekt fisk att hamna mot tubintaget för att senare dö av utmattning. Enligt personal på plats rensades det upp en hel del död fisk om hösten. Likaså kan smolt riskera att förolyckas om de leds in i tubkanalen eftersom de då måste passera genom turbinerna.

Så vad kan kraftbolaget göra då om de vill hjälpa fisken? Ja, under förutsättning att de vill hjälpa då förstås. Sånt kan man inte ta förgivet bara sådär.

1. Ansöka om att riva ut dammen

Det vore ju angenämt men det är sannolikt högst otroligt.

2. Studera fiskvandringsbeteendet i området för att reda ut vilka åtgärder som bör sättas in.

Ja, nu är vi något på spåren. Det skulle dock krävas att fisk märks typ vid mynningen i havet och sen får några kloka forskare följa deras vandring upp i älven. Men, här är problemet. Om forskarna hittar evidens på att kraftstationen är väldigt negativ för fisken då riskerar ju de att få betala en massa pengar för åtgärder. Det brukar dom sällan vara så sugna på.

3. Den enklaste lösningen och kanske också den billigaste rent krasst skulle vara att helt enkelt inte bedriva kraftproduktion under fiskvandringssäsongen.

Dammluckorna skulle kunna stå helt öppna och fisken skulle lätt kunna simma igenom och fortsätta sin färd till lekområdena. Visst, det skulle kosta kraftbolaget en slant i produktionsbortfall under ett antal månader men oj vilken positiv uppmärksamhet de skulle kunna få. Här har vi ett kraftbolag som avstår lite el under några månader, då vi förövrigt knappt behöver el förresten, och tar ansvar för fiskvandringen liksom.

Något säger mig att det sista ordet ännu inte är sagt om Agnäs kraftstation. Till syvende och sist, det är ju ändå ett litet skitkraftverk som knappt producerar el.  Det står i en vildlaxälv, ett N2000-område och är i allmänt dåligt skick. Ska vi verkligen bevara såna här anläggningar i våra vildlaxälvar? Nja.

Naturen är fantastisk och den blir ännu mer fantastisk om vi tar bort vår negativa påverkan. Det är en sak som är säker.

P1200830
Jag lever på hoppet att tillträdet för laxen och öringen öppnas i framtiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s